Karensavdraget tar ofta hela lönen för en sjukdag

Foto: Mojpe, CC0, via Wikimedia Commons

Jobbar du lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, och är sjuk en enda dag, får du ingen lön alls för den dagen. Karensavdraget är 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön, och med det schemat är det exakt lika mycket som sjuklönen för en dag. På en månadslön på 30 000 kronor blir lönen därför 1 384,62 kronor lägre före skatt.

Sjuklönen är 80 procent av lönen, och karensavdraget dras från den

När du är sjuk drar arbetsgivaren av lönen för den tid du är borta och betalar i stället sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner du går miste om. Från sjuklönen görs sedan ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig vecka.

På lönebeskedet kan det synas som tre rader: ett avdrag för sjukfrånvaron, en rad med sjuklön och en rad med karensavdrag. Det är de tre raderna tillsammans som visar hur mycket lägre lönen blir.

Avdraget är detsamma oavsett när på dagen du sjukanmäler dig och hur många timmar du skulle ha arbetat den dagen. Det kan däremot aldrig bli större än den sjuklön du får under sjuklöneperioden, och det dras aldrig från lön för tid då du arbetar. Går du hem efter lunch och är tillbaka nästa dag motsvarar avdraget högst sjuklönen för den halva dagen.

Karensavdraget ersatte karensdagen den 1 januari 2019. I november 2026 finns inga beslutade ändringar av reglerna.

Med 30 000 kronor i månaden blir karensavdraget 1 107,69 kronor

I exemplet räknas den genomsnittliga veckolönen fram ur månadslönen: 30 000 kronor gånger tolv månader delat med 52 veckor blir 6 923,08 kronor. Sjuklönen för en sådan vecka är 80 procent av det, 5 538,46 kronor. Karensavdraget är 20 procent av det, 1 107,69 kronor.

Exemplet gäller heltid med 40 timmar i veckan fördelade på fem dagar om 8 timmar, och dagslönen är en femtedel av veckolönen, 1 384,62 kronor. Alla belopp är före skatt. Hur mycket skatt som dras på resten av lönen avgörs av din skattetabell.

Sjuk Lön för sjukdagarna Sjuklön efter karensavdrag Så mycket lägre blir lönen
En dag 1 384,62 kronor 0 kronor 1 384,62 kronor
Två dagar 2 769,23 kronor 1 107,69 kronor 1 661,54 kronor
Fem arbetsdagar 6 923,08 kronor 4 430,77 kronor 2 492,31 kronor

Karensavdraget dras en gång per sjuklöneperiod. Den första sjukdagen kostar därför hela dagslönen, medan varje dag efter den kostar 20 procent av dagslönen, 276,92 kronor.

På deltid avgör schemat hur mycket du förlorar

Arbetar du 60 procent av en heltid på 30 000 kronor är månadslönen 18 000 kronor och veckan 24 timmar. Den genomsnittliga veckolönen blir 4 153,85 kronor, sjuklönen för en vecka 3 323,08 kronor och karensavdraget 664,62 kronor.

Hur mycket en sjukdag kostar beror på hur de 24 timmarna ligger. Har du ojämnt fördelad arbetstid kan karensavdraget bli både större och mindre än en dags sjuklön.

Schema vid 60 procent Lön för en sjukdag Sjuklön efter karensavdrag Så mycket lägre blir lönen
Fem dagar om 4,8 timmar 830,77 kronor 0 kronor 830,77 kronor
Tre dagar om 8 timmar 1 384,62 kronor 443,08 kronor 941,54 kronor

Med tre långa dagar i veckan är sjuklönen för en dag 1 107,69 kronor, men karensavdraget bara 664,62 kronor, så du får behålla en del av sjuklönen. Är du i stället sjuk en kort dag och avdraget är större än dagens sjuklön, dras resten från de följande sjukdagarna i samma sjuklöneperiod tills hela avdraget är gjort.

Blir du sjuk igen inom fem dagar görs inget nytt karensavdrag

Börjar en ny sjukperiod inom fem dagar från att den förra tog slut räknas den som en fortsättning. Då görs inget nytt karensavdrag, och de två perioderna får tillsammans omfatta högst 14 kalenderdagar med sjuklön från samma arbetsgivare.

Hann arbetsgivaren inte dra hela karensavdraget första gången, till exempel för att du bara var hemma en kort dag, dras resten av det i den nya perioden. Går det mer än fem dagar mellan sjukperioderna börjar en ny sjuklöneperiod, och då görs ett nytt karensavdrag.

Efter tio karensavdrag på tolv månader görs inga fler

Har du fått karensavdrag vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna ska arbetsgivaren inte göra något avdrag för nya sjuklöneperioder. Från och med det elfte tillfället får du sjuklön från första sjukdagen.

Har du en sjukdom som kan väntas ge många sjukperioder kan du ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Ett sådant beslut gör att du slipper karensavdraget, och arbetsgivaren får ersättning för sjuklönen. Du behöver ett läkarutlåtande, och beslutet gäller tidigast från den månad du ansökte. Gäller högriskskyddet i stället risken för en eller flera långa sjukperioder slipper du inte karensavdraget, men arbetsgivaren får ersättning för sjuklönen.

Avdraget görs på olika sätt beroende på hur du är anställd

Din situation Vem som gör avdraget Hur stort det är
Anställd med rätt till sjuklön, även ägare av eget aktiebolag Arbetsgivaren, från sjuklönen 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka
Behovsanställd utan rätt till sjuklön Försäkringskassan, från sjukpenningen 20 procent av sjukpenningen för en genomsnittlig kalendervecka
Arbetssökande eller föräldraledig som sjukanmäler sig till Försäkringskassan Försäkringskassan, från sjukpenningen En hel dag med ersättning
Enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag Inget karensavdrag Sju karensdagar, om du inte har valt en annan karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar

Uppgifterna i tabellen kommer från Försäkringskassans genomgång av karensavdraget.

Kollektivavtalet kan ge andra belopp än exemplen

Har din arbetsplats kollektivavtal kan den närmare beräkningen av sjuklönen och karensavdraget vara bestämd där. Beloppen på ditt lönebesked kan då skilja sig från exemplen ovan, och arbetsgivaren kan räkna dagslönen på ett annat sätt än som en femtedel av veckolönen. Stämmer lönebeskedet inte med räkningen, fråga i första hand arbetsgivaren eller löneavdelningen, och facket om du är medlem.

Läkarintyg krävs från den sjunde dagen efter sjukanmälan

Sjuklön betalas inte för tid innan du har sjukanmält dig till arbetsgivaren, utom när du var förhindrad att anmäla och gjorde det så fort hindret upphörde. Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan behöver du ett intyg från läkare eller tandläkare för att få sjuklön. Arbetsgivaren betalar sjuklön i högst 14 kalenderdagar. Är du sjuk längre än så söker du sjukpenning hos Försäkringskassan.

Senast faktagranskad: 17 november 2026